Heej !

Dagen idag har varit jobbig alltså.
Den kunde nog inte blivit så mkt sämre alltså.

Allt började redan i natt när jag vaknade kl 5 och var tvungen att gå på toa.
Sen när det besöket var klart så kunde ju inte jag somna om.
GUD vad jag hatar sånt. Men tillslut framåt 6 någon gång så somnade jag iaf.
Sen blev jag väckt av mamma och fredriks "tysta" prat vid typ 9.
Så jag gick upp och stängde dörren och somna om en gång till.
Sen blev man uppdragen iaf vid halv 11.
Då var jag på så himla dåligt humör sen allt igår kväll och sen allt
som hänt på morgonen så jag satte mig vid tv:n och kollade på mitt inspelade
"Så ska det låta" från när Shirley var med. Då blev allt mkt bättre, men tror ni jag fick
behålla den glädjen länge eller? Inte med en mamma som min inte.
Hon började klaga direkt på att jag inte var ute och hjälpte dem och riva vår altan som
ska byggas om. Herregud, hur skulle jag kunna veta att de ville ha hjälp?
Ser jag ut som någon tankeläsare eller? Jag gick iaf ut då och hjälpte till.
Mamma sa åt mig att jag skulle sätta på mig oömma kläder så det gjorde jag.
I min värld är oömma kläder även fula kläder. Så jag satte på mig min gamla fula
träningsoverall. Tror mamma vaknade på samma fel sida som jag denna morgon
för hon blev verkligen aldrig nöjd. Mina kläder var fula, jag sandpappra inte åt rätt håll,
jag hälde inte ens oljan rätt på trasan. Tillslut blev jag så trött på henne så jag svarade
bara lite lätta svar som: mm, aa, okej. Det blir så mkt lättare då för då blir mamma nöjd
och jag slipper höra allt tjat. Sen fick jag uppdraget att ta bort färgen på våra fula fönsterbläck.
Det gick rätt fort och så men mamma var ju där och pilla som vanligt. Hon kan verkligen inte
låta mig göra någonting själv. Jag är fortfarande mammas lilla flicka tror jag.
Sen fick jag iaf måla lite bräder. Men med mammas övervakande blick.
"Går det bra?" fick jag höra hela tiden. Det var bara att slå på standardsvaren igen: mm, aa, okej.
Tillslut frågade jag henne: "Vad kallas det där du håller på med just nu?"
Mamma ba: "Det kallas coaching". Då förstod jag att mamma kommit tillbaka till sin vanliga
sida så vi började skämta och ha roligt som vi brukar ha,

Sen efter 3 målade bräder fick jag nog och gick in till datorn. Lite tomt idag utan Sofia.
Men Anna var ju inne iaf :D<3 Vi pratade och hade väldigt kul.
Jag började göra ett bildspel med fina Shirley bilder. Men som sagt, idag var inte gud på min sida.
Efter att allt stängts av helt och försvunnit 4 ggr gav jag upp för en stund. Jag var så arg så jag
trodde jag skulle slå sönder datorn. Så jag gick ner och åt lite godis och titta på tv med mamma.
När min ilska över allt gått över gick jag upp till datorn och Anna igen :)<3
Efter ett tag började jag om med bildspelet och ännu en gång förstördes det och försvann.
Jag blev tokig ännu en gång men bestämde mig för att den här gången skulle allt gå bra och
började om för 6:e gången. Den gången hade jag tur och blev klar med det innan det försvann
eller förstördes. Jag blev faktiskt riktigt nöjd med det :)

Im kmr Fredriks mormor hit. Ja men jippi. Varför inte förstöra hela helgen liksom?
Då måste jag ju sitta där nere och vara social en hel middag utan att få roliga skämt
eller ens roliga samtalsämnen. Det roligaste samtalsämnet med hans mormor
är ungefär hennes knäppa släktingar i norrland. Hur kul är det på en skala liksom?
Då blir det ingen bio im heller då.. Precis som i fredags. De hittar nog på en bra
bortförklaring den här gången också. Blir tokig alltså. Kan man inte bara säga från början 
"vi hinner nog inte det, vi kanske kan ta det en annan gång?" Nej det ska lovas och sen brytas jämt.
Snart kmr jag inte tro på er längre, kan ni aldrig förstå det. Jag är trött på att alltid komma i andra hand.

Just nu sitter jag bara här. Bara finns liksom. Gör varken nytta eller besvär. Bara finns.
De tittar på film där nere, det känns för hela golvet skakar. Det är basen som är på max.
Då vet man att det är Fredrik som tittar, och då är det även mamma eftersom Fredrik tittar.
Alltså vilket liv jag har. Jag bara finns till, varken till nytta eller besvär. Bara finns.

Puss och kram / Anna