Dagen började med att jag försov mig. 07:20 vaknade jag och jag brukar få åka med mamma. Lite olika tid och så men när jag börjar 08:15 brukar vi åka 07:30 så man kan ju säga att jag kom upp ur sängen väldigt snabbt. Men mamma var snäll så vi åkte vid 07:45 istället. Så jag hann fixa till mig rätt så bra iaf..

Började med Estetisk verksamhet. Vi skulle först och främst lämna in våra analyser vi fått i läxa. Kändes bra att få en till sak ur pluggar världen. Sen skulle vi måla med akvarell. Eftersom jag gör det mkt på fritiden tyckte jag det var riktigt kul. Första seriösa saken vi fått göra. Vi skulle avbilda ett löv. Det gick riktigt bra och jag blev faktiskt riktigt nöjd :) Natalie kom in till oss i slutet av lektionen när vi höll på och plocka undan (hon har datakunskap samtidigt) och kollade på min bild. Hon stod länge och titta på den tills hon tillslut frågade: "hur har ni gjort såhär?" Först trodde jag att hon skämta så jag skämta lite tillbaka och Natalie frågade: "Är det tryckt eller vad har ni gjort? Har ni limmat fast ett löv bara?" Då kunde jag inte låta bli och fråga om hon var allvarlig? Tillslut kom min lärare och berömde mig över hur fint jag hade målat. Då insåg Natalie att det var jag som hade målat bilden och inte limmat fast ett vanligt löv, haha. Tyckte själv inte att det var sååå himla bra, var bara nöjd med den liksom. Blev verkligen jätteglad när hon sa sådär.

Resten av dagen var rätt så seg. Tisdagar är så himla långa dessutom. Börjar förstå nu att mamma kallar tisdagar för "tråktisdag". Börja 08:15 och sluta 15:45 är inte drömläge direkt. Sen kommer man hem och inser att man måste plugga till provet imorgon fast huvudet känns som det ska explodera vilken sekund som helst. Jag somna på soffan istället en stund och tog tag i plugget när jag vaknat till och ätit lite. Mamma förhörde mig och vi påstår nu att jag kan allt som vi ska kunna. Om det är sant visar sig på provet imorgon.. Men kan inte tänka mig nått annat än att jag kan det här nu efter repetition varje lektion i nästan 3 veckors tid.

Jag har lagt märke till att jag saknar mkt nu för tiden. Inte bara minnet, haha. Jag saknar min förra klass, mitt 9B. Min klass nu är ju inte direkt den bästa. Alla skriker på lektionerna, fäller en massa dumma kommentarer till varandra och bara allmänt dålig stämning. Trodde gymnasiet skulle bli kul. Det här är ju bara katastrof. När kommer det roliga? Sen finns det två personer jag saknar till största delen av mitt liv. Mina två söta S, Sofia och Shirley. Ni betyder jättemkt för mig och jag tror dom verkligen kommer göra det föralltid <3. Ni skulle bara veta hur mkt det ni gör för mig betyder. Hur mkt ni hjälper mig i mina svåra stunder. Hur otroligt lyckligt lottad jag känner mig som har er. Jag älskar er och kommer alltid att göra <3