"Anpassa farten efter sikten"

Körlektionen gick jättebra. Det börjar ju ta sig det här. Kanske blir ett körkort i handen snart iaf. För er som upptäckt min rubrik och undrar vad jag menar med det ska redan nu få sin förklaring. Just den meningen "Anpassa farten efter sikten" får man höra väldigt mkt när jag sitter med en bilskolelärare i bilen. Det låter nu som jag är världens fartdåre, men så är inte fallet. För hur man än kör får man höra meningen. Är det någon som kommit undan den? Jag har det som sagt inte. Det roliga i det hela är att när de säger det när man kör lite för snabbt för att de ska vara nöjda och man sänker farten så får man höra det igen, för då kör man för sakta. Det finns liksom inget lagom på något sätt. Det värsta du kan göra i den situationen är att inte göra någonting alls. Tillslut gör de det åt en, så ingen idé att bara sitta och nicka och hålla med. Att göra vad som helst verkar göra de lite nöjda iaf. Tur man hittat det.

På vägen hem sen i bussen blev jag lite full i skratt. Busschauffören var nog en av de få som inte fått höra denna mening "Anpassa farten efter sikten". Han hade snarare fått höra "Plattan i mattan", haha. Mitt inne i stan, bland gångtrafikanter och cyklister hade han en fart som gjorde att han knappt hann stanna när trakfikljusen slog om. Medans de andra på bussen satt livrädd och höll fast sig i allt vad de nådde satt jag där och små log och tänkte "Anpassa farten efter sikten".

För att krångla till det lite för er och se till att hjärnan får jobba lite extra nu så hoppar jag tillbaka till ämnet om min bilskolelärare. Hon är en rolig liten prick hon. När man stannar vid vägkanten för att prata lite om nya övningar och liknande så sätter hon sig och tittar rakt fram och det ser nästan ut som att hon ser ett papper framför sig som hon läser ifrån. I ett sånt läge är det helt fel läge att börja skratta, även om det ser väldigt roligt ut. Det är absolut inget fel på det hon säger. Det är mkt vettigt och en hel del självklarheter om man börjar tänka efter. Men just det att hon ser så rolig ut när hon försöker se de där papprena framför sig och läsa av de, de gör att man ibland lite tappar fokus på vad hon faktiskt säger.
 
Nu fick ni mkt och läsa. Det var väl roligt för er?

Nu ska jag gå ner och prata lite med mamma som precis kom hem. Och för att inte glömma vädret kan jag meddela att det regnar ute. Tjoho för svensk sommar! -.-

Pusshej!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0