Jag är ju då ledig idag, men jag pluggar ändå. Har gjort så mkt som var planerat att jag skulle göra i svenskan och ska snart sätta mig ner och plugga mer körkortsteori. Helt plötsligt känns det värt att plugga det nu när jag har ett slutdatum när jag måste kunna allt. Nerverna börjar ju sätta in.

Senare i eftermiddag är det dags för första träningen med småttingarna också. Det ska bli riktigt kul, särskilt nu när vi har blivit lite mer organiserade. Vi kommer inte längre komma ner till en träning och inte ha en plan för vad som ska göras på träningen. Det känns bra faktiskt.

Något som dock inte känns lika bra är mitt projektarbete i skolan. Jag har fått min handledare nu, och jag är inte nöjd. Jag vet vem personen i fråga är, men jag har aldrig haft den i någon lektion alls. Jag vill hellre ha min svenskalärare. Men vi får se, kanske kan fixa till mig det också. Men det är inte säkert. Det är ju så typiskt. Årets viktigaste uppgift och jag sitter och surar och näst intill vägrar göra något. Hur barnslig kan man vara? Det är ju ändå jag som ska göra arbetet, inte min handledare. Nej vi får se hur det blir. Jag kanske inser själv att det här kommer gå bra tillslut. Frågan är hur lång tid det kommer ta...

Pusshej!