Imorgon åker jag ner till Jönköping. Där ska jag träffa tre av mina goda vänner som jag nu inte lyckats träffa på hela två år! Vi har alltid god kontakt med varandra, men just det här med att träffas hinner man inte alltid med. Så nu är det två år sen och det är på tiden att vi ses. Kvällen ska tillbringas i Gränna där Shirley ska medverka i deras allsång.

Mitt objektiv som jag beställde till nya kameran har fortfarande inte kommit och jag hoppas nu på att det kanske kan komma till nästa helg i alla fall. Idag har jag tagit mig an och försöka förstå mig på hur man ska filma. Efter att ha gjort om lite inställningar och installerat lite program på datorn för att kunna spela upp klippen så är jag nu klar med utbildningen. Så imorgon ska jag försöka filma lite. Vi får väl se hur det går.

Igår höll jag mig i alla fall till fotografering, det som jag faktiskt kan. Torsten fick vara modell igen, även fast han inte alls tycker om det. Men det är bara mer utmanande och man blir ännu gladare då man lyckas få en bild som den här!  

Man blir så glad när man går in och kollar statistiken på hur många ni är som kommer hit och läser mitt skvaller. Ni blir fler och fler för varje dag och jag blir lika förvånad varje gång! Hoppas ni är här för att stanna. Lämna gärna lite fler spår efter er så blir glädjen i topp! :)

Igår kväll fick vi besök av en stor padda på vår altan. Eftersom vår katt i huset inte är så mycket till försvarare så tog Johan på sig uppdraget att försöka få ut den på gräset i alla fall. Ungefär 15 minuter senare hoppade paddan motvilligt ut på gräset efter att Johan och vår nya lilla vän dansat runt på i stort sätt hela altanen.


Kvack!

Jag hämtade upp Linnéa prick 14:00, precis som vi bestämt. Skit nöjd att komma prick, på minuten, fortsatte vi mot Ica för att köpa med oss en liten picknick. Själv hade jag inte ätit något på hela dagen, smart nog, och började bli lite hunrig minst sagt. Så det blev en försenad typisk Anna frukost, en drickyogurt framför ratten.

Efter en snabb tur runt i Katrineholm, inte direkt inplanerad, hittade vi fram till Stora Djulö Herrgård där allsången skulle äga rum senare på kvällen. Vi hade turen att Gabriel Forss och hans körtjejer höll på och soundchecka, annars hade vi nog aldrig hittat till scenen, haha. Det är alltid lättare när man har ljudet att gå efter!

Vi hann nog i stort sätt bara konstatera att vi var de första där (konstigt när det skulle börja om 4 timmar) och sätta oss på en bänk lite avsides då det kom en bil körandes. Allt på scenen avstannade och Gabriel vänder sig om och hälsar på den för oss osynliga människa bakom bilen. Men rösten kände vi igen, Shirley Clamp!

Vi gick bort och hälsade och hon konstaterade, precis som vi, att vi kommit i väldigt god tid. Vi hade ju dock trott att det skulle vara bättre väder och mycket mer folk. Men ja, det gapade tomt och solen hade ingen lust att visa sig heller. Efter ett kort pratstund gick Shirley in för att hänga upp garderoben hon hade med sig, och sa med ett leende att vi ses senare.

Vad vi trodde var lite senare visade sig vara mycket tidigare än vi trott. För rätt som det var dök hon upp runt husknuten med två tidningar i handen som hon gav till oss så vi hade något att göra i väntan på att allsången skulle börja. Men det visade sig att vi inte behövde tidningarna just precis då, för vi fick live underhållning i form av Shirley i egen hög person. Efter en stund kom även Garbiel Forss och satte sig vid oss och vi pratade om allt mellan himmel och jord fram tills det var dags för Shirleys soundcheck. 





Efter soundchecket var det endast ca en timme kvar till allsångens start och tiden gick väldigt fort. Rätt som det var började bandet, som kommit ifrån ingenstans, spela på scenen och Gabriel Forss gjorde entré på scenen. Efter lite allsångssjungade, en del jag aldrig hört förut och andra mycket välkända allsånger, intog Shirley scenen. Till introt på låten "För den som älskar" skulle Shirley göra en snygg entré, men märkte någonstans halvvägs från sitt gömställe bakom en enbuske att de högklackade skorna gjorde det omöjligt att komma upp på scenen i tid. Så hon ropade till de på scenen att de får fortsätta spela tills hon kommer upp, haha. Söta Shirley, och fin var hon verkligen! Sommarfin i sin klänning från Indiska, som vi snabbt fick reda på, och blommor i håret.  

  
 
  

Efter Shirley gjort det hon är allra bäst på, sjunga och underhålla, var det dags för en liten paus. En paus vi inte ens visste skulle vara, men det var mycket välplanerat eftersom en kisspaus behövdes. Men det var ju då inte bara jag och Linnéa utav de nästan 900 pers som valt att besöka allsången denna kväll som kände behovet. Ni kan nog lätt räkna ut hur lång kö det var till de endast två toaletter som fanns. Men efter toabesöken hade de hela 15 minuterna gått och det var dags för akt 2.

Shirley hade hunnit med ett klädombyte och fått lite ny sminkning också. Tänk att man aldrig slutar förvånas över hur vacker hon är!

 
  


Shirley hade denna kväll med sig den så omtalade dockan hon sytt. Den är verkligen super snygg, men inte så lik Vilja som var själva syftet. Men det kan inte vara lätt att veta när man inte frågar, haha.



När det var dags för Shirley att sjunga "Att älska dig" körde hon sin klassiker. Om man kan texten ska man sjunga med och är det någon som sjunger riktigt ordentligt så kommer hon ner och sätter micken under näsan på en och så får man skivkontrakt, enligt henne då så klart, haha. När hon nästan sjungit klart hela låten så tittar hon på mig, pekar på micken och sedan på mig. Jag skakar bestämt på huvudet och hon börjar gå ner från scenen med ett stort leende på läpparna och bara nickar. Jag trodde ju då i min vildaste fantasi att hon inte skulle kunna komma åt mig, men har hon bestämt sig så har hon och hon tryckte sig in utan problem och satte micken under näsan på mig. Så där satt jag och sjöng hela refrängen till "Att älska dig" som om det vore den mest naturliga saken i världen. Det var inte förrän efteråt jag kom på att det faktiskt satt ungefär 900 pers som hörde varenda ton jag tog. Men det var ju lite sent påtänkt, haha. Men efter att fått höra orden "Wow, vilken tjej" från Shirley så gjorde jag en snabb överläggning att det inte kunde ha låtit så illa. Då hade jag inte fått sjunga hela refrängen heller kanske, hehe.

Efter allsången hade avslutats blev det någon slags spontan signering vid den bänk vi tidigare under dagen suttit och pratat. När hon nästan var klar så fick vi tillfället att ta kort med henne.


Linnéa och Shirley! :) <3


Shirley och jag

När hon signerat klart och tagit kort med alla som ville gick vi runt hörnet och pratade en liten stund till innan Shirley kände att hon var tvungen att gå. Hon skulle åka hem med Gabriel och ville inte att han skulle behöva vänta på henne. Men innan hon gick iväg fick jag hennes blommor och ta med hem. Hon gav ju dock inte blommorna till den mest grönfingrade hon kunde hitta, men de lever än så länge!



Tack för en helt fantastisk dag!! Shirley och Linnéa, ni är underbara! <3

Har varit på landet sen i fredags och kom hem idag för att börja ordna upp allt inför resan på onsdag. Har t.ex. rensat ut en hel papperskasse med kläder ur mina byråer. Så jag är allt lite stolt över mig själv faktiskt. Det är precis som det brukar, det är inte lika jobbigt och tar inte alls lika lång tid som man tror när man väl sätter igång. Man måste bara få tummen ur helt enkelt.

Nu på kvällen har jag sökt mitt drömjobb hos Fritidsresor. Jag har sådan tur att de annonserade om just det jobb jag alltid velat haft och de behöver fler till hösten. Nu är det bara att hålla tummarna för att jag får det. Ska ju åka med Fritidsresor till Turkiet. Får utmärka mig lite där, haha.